Börjar om från början igen

jag fixar inte detta längre, jag orkar inte, vill inte leva mer vill försvinna från helvettet. Låta alla tankar och kännslor sövas ner, sövas bort. jag befinner mig i ett ständigt kaos, det är som om det vore 7 världskriget i mitt huvud. det är aldrig lungt, aldrig aldrig, jag försöker sova för att slippa tänka, slippa gråta. men det hjälper inte för när jag vaknar så är det där igen, tankarna, kriget och gråten. varför var jag tvungen att hammna i denna sitts för?! varför var jag tvungen att bli intresserad av en kille jag bara träffat några få gånger. varför var jag tvungen att vara på från första början?! jag har ju för fan sabbat ALLT ALLT ALLT!!!!!
och med jonas, jag vet inte vad jag vill jag vet bara eller tror att jag fortfarande älskar honom och känner mig trygg.
FAN FAN FAN JAG ORKAR INTE!!!!!!!!!!!!!! LÅT MIG FÖRSVINNA
LÅT SMÄRTAN FÖRSVINNA NUUUUUUU

jag gillar att känna mig avtrubbad med alla kännslor. en 6a stesolid har jag fått i mig nu för att dämpa gråt attackerna, och ångesten. känner mig genast lugn. vill bara fly från allt fly från det som gör ont, fly från dom som sårar mig, fly från hela denna tillvaro. jag är som besatt av att kolla mobilen, kikar och kikar tror jag fått sms fast den är helt tyst. inga tecken inte det minsta lilla. känenr jag mig själv rätt så kommer jag vänta i evigheter på ett litet sms som ändå inte kommer att komma i dag. men jag ska hålla fingrarna i styr från att knappa in ett sms som ändå kommer göra skadan större. ska fixa det, jag SKA jag kommer fixa det. det är han som förlorar något inte jag, han som går misste om en toppen tjej inte jag. och det är han som kommer att förlora allt i slutändan så är det bara.

japp mobilen är somvanlgit väldigt tyst, bara att sluta hoppas..gråta en skvätt, röka lite och försöka sova bort denna eländiga dag.