Ett inlägg till
Jag avslutade mitt förra inlägg med ett löfte om ett till inlägg.
Många eller endel undrar säkert hur det kan komma sig att jag träffar en kille som är 10 år ädlre än mig(M du undrar säkert också?) Iallafall så har jag haft 4 år som bokstavligen har varit rent åt helvette, vill inet gå in på det allt för mycket eftersom den tiden är förbi. Men under dessa 4 år har jag av och till fått terapi för att bearbeta det som har varit jobbigt, vilket har lett till att jag har vuxit som människa. Och framförallt mognat mer som person än många andra 17 åringar. Där av har jag svårt för att bli tillsamans med någon som är lika gammal som mig själv, jag har haft ett sådant förhållande och der gick inte bra alls, det tog slut väldigt fort. Jagh har inte vågat inleda något med någon i samma ålder, trotts att det funnits kännslor så har det ändå i slutet inte blivit något. Där beror nog mycket på att jag har varit ltie för rädd, att "bo" hemma hos någon med dess föräldrar vilket många fortfarande gör i min ålder.
Sista året har jag även sökt bekräftelse på att få bli bekräftad. Det är svårt att förklaar på vilket sätt jag har sökt bekräftelse men kanske på det sättet att jag är mer "vuxen"? Jag vet ärlgit talat inte hur det kommer sig, har inte kommit underfunn med det än. Utan det är bara vad kroppen har att säga.
En annan väldigt privat sak iof,(är väldigt öppen nu!) Är att sex för mig har tidigare inte varit något speciellt, jag har adlrig "älskat" på riktigt med kännslor, jag undrar hur det är? Någon som vet? Men jag har insett nu att jag inte vill "älska" så länge jag inte har hittat rätt person som älskar mig lika mcyket som jag äslkar honnom. Där tappade nog många hakan..men det är så det ser ut för mig.
Där av är det helt otänkbart för mig att blitillsammans med någon som är i samma ålder som mig.
Många eller endel undrar säkert hur det kan komma sig att jag träffar en kille som är 10 år ädlre än mig(M du undrar säkert också?) Iallafall så har jag haft 4 år som bokstavligen har varit rent åt helvette, vill inet gå in på det allt för mycket eftersom den tiden är förbi. Men under dessa 4 år har jag av och till fått terapi för att bearbeta det som har varit jobbigt, vilket har lett till att jag har vuxit som människa. Och framförallt mognat mer som person än många andra 17 åringar. Där av har jag svårt för att bli tillsamans med någon som är lika gammal som mig själv, jag har haft ett sådant förhållande och der gick inte bra alls, det tog slut väldigt fort. Jagh har inte vågat inleda något med någon i samma ålder, trotts att det funnits kännslor så har det ändå i slutet inte blivit något. Där beror nog mycket på att jag har varit ltie för rädd, att "bo" hemma hos någon med dess föräldrar vilket många fortfarande gör i min ålder.
Sista året har jag även sökt bekräftelse på att få bli bekräftad. Det är svårt att förklaar på vilket sätt jag har sökt bekräftelse men kanske på det sättet att jag är mer "vuxen"? Jag vet ärlgit talat inte hur det kommer sig, har inte kommit underfunn med det än. Utan det är bara vad kroppen har att säga.
En annan väldigt privat sak iof,(är väldigt öppen nu!) Är att sex för mig har tidigare inte varit något speciellt, jag har adlrig "älskat" på riktigt med kännslor, jag undrar hur det är? Någon som vet? Men jag har insett nu att jag inte vill "älska" så länge jag inte har hittat rätt person som älskar mig lika mcyket som jag äslkar honnom. Där tappade nog många hakan..men det är så det ser ut för mig.
Där av är det helt otänkbart för mig att blitillsammans med någon som är i samma ålder som mig.
Kommentarer
Trackback
