13/4

Förlåt men kan inte hejda mina tårar, försöker att tränga tillbaka och hålla ut tills min mobil är färdig laddad så att jag kan gå ut och gå, behöver luft och prata med matte.
Är inte arg längre är bara ledsen och orolig, känner igen mig i så mycket av det han nu skriver på sin blogg. MIn kropp liksom skakar, kan inte rå för det.
Har satt upp som ett stort djävla mål att jag från och med i morgon inte ska äta godis på 3 månader, träna på gymmet 1 gång i veckan, gå ut och gå/cykla varje dag, allt för att mota bort ångesten när dne nu kommer. MIna dagar är inte alls roliga, längtar bara till torsdag då jag får komma till jobbet, jobba hårt i 3 dagar och känna att jag verkligen gör någon nytta!
Måste tänka på det jag äter nu funkar inte med all crap, hos matte gick det jätte bra! gick ju ned till 61 kilo från 63. Men nu är jag där igen, tror nog att jag tröstäter eller äter i ren desperation när jag är under stimmulerad.
Vill bara att sommaren ska komma nu så det bara kan bli jobb dygnet runt och 2 veckors semester, vill inget hellre än att komma in på folkhögskolan för den delen med, vill helt eneklt bort från allt ont!
ska se till att komma ut på en promenad nu, ringa matte och snacka lite och försöka få lite ro i själen.

/ma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0