16 juni

Jag vet att jag borde vara tacksam och glad över att jag lever att ajg ahr vänner och jobb och en familj.
jag skulle gissa på att jag är i en off period nu, en period då jag är ledsen, deprimerad och söker.
jag kan inte råför att jag känner mig ensam nu när alexandra åker i väg 3 veckor på läger, jag kan inte råför att jag känner mig ledsen över att glenn är i norrland i en vecka. det är ändå dessa två personer som har skapat lite mer struktur i min vardag sista veckorna.

Te drickande efter jobbet istället för att sitta hemma vid datorn.
middag ute istället för att sitta hemma och tvinga i sig mat
vattenpipa om kvällarna för att prata vardagliga saker och umgås, istället för att sitta inne och bara vara utråkad.
lägga sig tidigt för att orka upp och jobba, istället för att sitta uppe halva natten för att inte ha något att blicka framåt till.

jag känner mig lämmnad av människor som jag inte kan placera in någonstans. Som jag försöker att söka kontakt med men som ändå inte ger mig något tillbaka. jag vet att mina närmaste vänner skulle säga att jag skulle skita i det och ja jag vet det innerst inne med.
Jag tror bara in i det längsta att det finns en vänskapsrealation, men uppenbarligen är det inte så..
 
jag vet inte vad jag kommer att göra här näst, förmodligen blir det att jag byter om sätterpå mig min i pod och röker någon cigarett eller två.
/ma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0